• Tor

Stanna eller gå?

Hej. Tack för att ni lägger ner energi och kraft för att svara på frågorna som jag och många fler har.. Det uppskattas verkligen.. Det är så att jag haft en svajande relation som nu står i ett vägskäl.

Vilken väg blir bäst för oss att gå åt för oss själva och för barnen.. kommer det lösa sig med allt runtomkring? Sen undrar jag lite över mina händer!? Jag har skickat bilder till er och undrar om ni kommer ha tid att kolla på dom.

J

aldrig blir vägskäl så tydliga som när en relation vacklar.

Svar: Låt oss börja med händerna. Jag har två handtolkningar som jag kört fast lite på. Den ena är din. Dels har det att göra med omställningen mellan jobb/semestertider och en del oväntat strul det fört med sig men framförallt beror det på att ni båda har en del intressanta aspekter som jag behövt spåra lite extra (jag är bra men man lär sig nytt hela tiden). Jag lovar er båda att ni får era tolkningar under veckan som kommer för nu finns tiden och utrymmet att verkligen hugga tag i dem.

Nu till själva frågan:

Det finns en oväntad balans i ert förhållande när jag tittar på ert gemensamma synastriska horoskop där den ena drar och den andra följer (eller släpas efter med i en del fall) men det varierar vem det är som drar. Det är bra eftersom det ger er ett mer dynamiskt, jämlikt, förhållande i teorin.

Problemet är att ni med tiden har delat upp fler och fler vardagsgöror och gemensamma åtaganden snarare än att ni har delat dem.

Det har skapar en ”mitt” och ”ditt” tänkande som gör att ni ofta ser varandra som hinder eller tidstjuvar än stöd och medarbetare. Ni har inga skäl att göra saker tillsammans i vardagen och det lägger ett enormt tryck på att ”det roliga” som ni väljer att gör som familj på fritiden ska bära inte bara nöjesvärde utan också relationen. Det är nästan omöjligt eftersom ett besök på ett zoo eller ett nöjesfält inte samtidigt kan vara en familjeupplevelse och en romantisk utflykt.

På det kommer att motorn i ert förhållande redan från början varit attraktionen ni har för varandra. Ni passar oerhört bra ihop när det kommer till känslor, sensualism och sex och att åtrå varandra bygger en stark relation som dessutom är rätt förlåtande när det kommer till brister på andra områden (för vem bryr sig om vem som diskade när det vankas Netflix och chill).

Här är bekymret att när vardagen är uppdelat på sånt du gör och sånt han gör – när ska gnistan som tänder elden uppstå???

Och utan att den där åtrån finns där som en glöd i bakgrunden så blir det mer och mer uppenbart att ni är en OK matchning men om det ni egentligen får ut av varandra är nån som bär halva vardagsbördan så finns det andra som matchar era behov betydligt bättre.

Så vad göra? Fördelen med att inte bryta upp är att man alltid kan bryta upp senare jämfört med att vägen tillbaka till varandra efter ett uppbrott är nära nog omöjligt stening och svårgådd. Nackdelen är att om man inte aktivt jobbar på en förändring så har man ju faktiskt bara fryst fast sitt liv i en återvändsgränd.

Det här kommer troligen låta som ett typiskt klichéråd men det är faktiskt rätt sällan det här är där skon klämmer när man ser till astrologin i parförhållanden; om ni inte hittar tillbaka till den där glöden mellan er så kommer det aldrig fungera på sikt. Ni behöver inte vara löjligt nyförälskade i varandra men om ni inte längre kan snegla på den andre och se fram emot när ni är ensamma tillsammans så kommer ni bara bli mer och mer fokuserade på det som inte fungerar och det som kunde vara bättre. Det gör också att er samsyn blir sämre och sämre. Lackmustesten här är enkel – om du hellre tar ungarnas utvecklingssamtal själv än ser din partner gå på dem för att du inte litar på att hen gör ett bra jobb så är förhållandet i gungning. Att du hellre ser partnern gå för att det är tråkigt eller för att partnern har bättre hand med lärarna är bra skäl men om det i första hand är för att du tror partnern gör ett sämre jobb för era barn MÅSTE ni jobba med förtroendet mellan er och i ert fall betyder det med vad ni känner för varandra.

Hittar ni passionen så kommer ni lösa det praktiska – utan passion är ni mer ett rätt OK familjeserviceteam.

Fördelen här är att ni visserligen prioriterar på olika sätt men ni är båda bra, stabila föräldrar så OM ni går isär så kommer inte era barn komma jättemycket i kläm. Ni kommer på en del områden synbarligen ha lättare att komma fram till samma lösningar vad gäller skola, aktiviteter och behov. (Däremot kommer det bli knivigare med balanserade måltider ock liknande ni har INTE samma idéer när det kommer till nyttig och god mat OM ni inte längre delar ett hushåll).

Mitt råd här blir – det går alltid att kasta in handduken senare men för att det ska löna sig MÅSTE ni hitta glädjen i varandra och till varandra. Se på varandra som partners och känn efter vad som ni var och en behöver för att få tillbaka gnistan för den andra.

Det skadar inte att göra det med en familjeterapeut i rummet som medlare för det är lätt att den andres ”behov” upplevs som sårande. Typ om han ger dig ett gymkort och du ger honom ett presentkort på en bra underklädesaffär är det lätt att ni båda ser det som ett påhopp snarare än som en uppmuntran.

Den biten ovan är oerhört viktig för om ni skippar den och går direkt på ”romantisk tid på två” så riskerar ”romantiken” att bli mer av en likvaka för vad ni inte längre ser i den andre. Ni behöver inte bli de som ni var när ni träffades men ni behöver lyfta de sidor hos den andre som gjorde att det slog gnistor INNAN ni kastar er över att skapa ny åtrå och intimitet.

Hittar ni glädjen i varandra löser ni det andra men utan den väntar ny lycka ute i världen.

43 visningar

 Proudly created with Wix.com

  • Facebook Social Ikon