Hej Hanna och Tor. Min pojkvän gjorde slut idag och jag känner mig lite allmänt förkrossad. Typiskt, när man tror att man äntligen hittat den perfekta killen så gör han slut. Är inte kärleken menad för mig eller? Trodde verkligen att det här var någonting bra, att det skulle funka, jag tycker verkligen om den här killen, kände att jag kunde vara mig själv med honom, jag hade kul med honom, jag trodde att vi matchade varandra: Så fel jag hade. Självklart när jag blir riktigt kär i någon så funkar det aldrig. Kommer jag aldrig få ha ett bra förhållande? Jag blir så trött på att det aldrig funkar, det sliter på hjärtat. Varför blev det som det blev? Var vi så fel för varandra? Kommer jag att hitta någon som det funkar med någon gång eller kommer jag alltid att hamna i såna här looser förhållanden där jag alltid blir förloraren. "Anna"
Svar: Du ska inte ge upp dina kärleksdrömmar!!! Det finns alla skäl i världen att lita på att kärleken kommer till dig och att den kommer för att stanna. Det du letar efter är inte heller ovanligt eller orättvist att vare sig söka eller finna..
Våga försöka men våga också ifrågasätta dina första känslor för någon, risken är annars att du av kärleksnöd tar första bästa ditt hjärta fladdrar för då viljan till kärlek är så stark med dig. Ibland starkare än hjärtat själv och då riskerar du att kyssa grodor igen och igen. Du är värd bättre, ha is i magen och låt honom bevisa att han duger på sikt innan du satsar så helhjärtat som du innerst inne vill.
Jag har tittat på era horoskop och tolkningen hittar du nedan. förhoppningsvis ger den lite vägledning till vad som gick snett och varför det gick snett.
Som man och kvinna passar ni bra ihop (dvs din måne och hans sol står i sextil till varandra) Det gör att det snabbt uppstår en attraktion, en förälskelse som känns både lätt och självklar när den kommer. Kanske inte så djup, men den fäster sig snabbt. Där är det tyvärr slut med de positiva bindningarna mellan er. Du kan inte ha undgått att märka att ni inte alltid drog jämt och att han ofta tystnade och gjorde som du ville när ni hade olika åsikter. Det var inte ett tecken på att han älskade dig utan mer ett utslag av att han hellre har lugnt omkring sig än får rätt. Särskilt när du är den starkare i förhållandet och vill så mycket mer än han gör. På sätt och vis är det tur att det här förhållandet tog slut så pass fort, att du inte hade ännu mer investerat i det för då hade det gjort betydligt ondare den dagen då du hade vaknat upp och insett hur lite ni hade gemensamt. För det är där problemet ligger. Ni har inte många konfliktzoner emellan er, det finns inte många spänningar eller starka samförstånd. Ni är helt enkelt olika och ju mer tid ni är tillsammans desto tommare blir rummet emellan er. De enda riktigt starka band som ni har är de som handlar om hur ni ser på era yrken och karriärer och de banden är de konflikter som uppstår när ni inte kan förstå den andres val. Jag brukar alltid tendera att se till det som kan bära ett förhållande på sikt, romantiker som jag är, men det är svårt i ert för det finns bara utrymme för kompromisser. Han upplevde att kompromisserna skedde på hans bekostnad (vilket på sätt och vis bevisar att han är en trevlig kille) och han tog konsekvenserna och gick.
Comments