Är det verkligen så att "tiden" läker alla sår? Vissa sår har jag haft i flera år o skiten sätter spår.. eller är det jag som tänker annorlunda? tex min kära mormors bortgång.. nu 15år senare börjar man reflektera över om de inte var där jag förlorade en riktig kärlek och vägledningen i livet
Donjrgong
Svar: Tiden i sig läker ingenting men den ger förutsättningar för att livet får utrymme att läka såren. Att du går tillbaka och reflekterar över tiden då din mormor gick bort handlar mest om att du ser den du var då och hur du är nu och håller de bilderna bredvid varandra i ditt minne.
Så frågan är: Vad i den du var då som du inte har nu gjorde dig lycklig?
Reflektion är det första steget till förändring. Det ger en fast punkt som du kan ta en kompassriktning från, eller emot, och börja läka såren.
Vissa saker kan du lös genom att konfrontera dem – helt enkelt möta, göra upp med, lägga åt sidan och avsluta. Medan annat kräver att du tar i tu med det och accepterar det du står i nu och utgår från det när du går vidare.
För allt som hänt dig har inte varit dåligt och framför allt har det gett dig erfarenheter du kan luta dig mot – både dåligt och bra lägger en grund och hjälper dig att skapa en karta för vägen framåt.
Det finns kärlek och lycka framför dig men den kräver att du gör ett bokslut och tar med dig de minnen och färdigheter du är stolt över och de som andra såg i dig när du växte upp. De färdigheterna, de karaktärskvalitéerna har du fortfarande och det är de som kommer leda dig rätt.