• Tor

Arbete är den snabba vägen

Har haft så motigt i flera år. Varje gång jag känner mig gladare kommer en motgång. Har stressat mycket i många år och nu när det är lugnare är jag mer utmattad. Vilse i livet när barnen flyttar hemifrån, jag har lagt så mycket tid och fokus på dem genom åren. Jag undrar hur jag och maken ska hitta tillbaka till varandra. Allt känns tråkigt och meningslöst. Funderar på vad jag ska göra för att livet ska kännas värt att leva igen.

Ledsen


Ögonblicket när ungarna flyttar ut känns ofta underbart. månaderna där efter ofta oerhört tomma.

Svar: Åren efter att barnen flyttat ut är superjobbiga för väldigt många. Under så lång tid har ju allt varit fokuserat på en familjebild som nu helt plötsligt är annorlunda. Inget ansvar, inga tider att passa, inga att oroa sig för 3 på morgonen, inga att skjutsa eller hämta eller planera högtider för och med och runt.

I det vakuumet är det lätt att man snubblar, inte bara som individ utan också nästan vanligare som par. Ofta har ju just ungarna varit det gemensamma ”kittet” i relationen. Bryggan mellan personligheterna om man så vill eftersom det är den yta man blir vanast att samsas i och runt.

Så nu står ni där var för sig när ni borde stå enade och tillsammans och ska hitta en ny samvaro och en ny gemensamhet. Det är inte helt lätt men lyckligtvis finns det en hel del vägar för både dig och er.

Du först:

Som du redan vet behöver du ett nytt fokus och det som är lättast är att se till arbete och inkomster. Du är van att jobba hårt och gärna tillsammans med andra och att hitta något nytt här ger både nya kontakter och dessutom en rejäl känsla av nystart och tillfredsställelse.

Du kan antingen titta på vad du drömde att bli när du var yngre, den där karriären som du valde bort, drömmen du aldrig gav dig efter och som nu känns utom räckhåll – det är den inte! Du har tid att lära dig ett helt nytt yrke, du har utrymme att starta om och se om det där jobbet som jurist, eller läkare eller vad just din dröm var fortfarande känns möjlig och rätt. All den tid du la på att vara mamma och centralgestalt i hushållet kan du delvis lägga på studier utan att du behöver ge upp vare sig relation eller arbete.

Det andra är att starta en egen rörelse eller hoppa på en befintlig, gärna med en vän eller anhörig (inte din partner – undvik att jobba med din partner om du kan). Försäljning eller socialt arbete är bra vägar framåt och känslan av att behövas och dessutom vara din egen chef kommer hälla in ny kraft i dig. Samma sak här som med studier – detta kan lätt börja som en bisyssla innan det växer till något som är både försörjning och passion.

Nu till er som par – ni har fastnat i de ni blev istället för att ta ett steg tillbaka och komma ihåg vilka ni var och fortfarande är.

Visst, ni är äldre nu och delar andra minnen och upplevelser men en gång för länge sedan var ni två personer som klickade för varandra. Kom ihåg vad det var som tände den gnistan förutom att ni båda var unga och stiliga. Unga är tyvärr övergående men stiliga är faktiskt fixningsbart även om ”distingerad” är lättare att uppnå. Poängen är att ni ser den ni har framför er – i vardagen och i rutiner ni faktiskt inte längre behöver. Ta inte fasta på vad ni gör nu som är ”trevligt” utan på vad ni gjorde, gillade och såg fram mot då!

Det är den människan du fortfarande delvis är och det är den människan i honom du fortfarande är kär i och den människan är inte borta, bara äldre, klokare och mer utvecklad (och tyvärr också latare, bekvämare och lite mer kantstött). Jag säger inte att ni på samma sätt som då ska kasta er ut på huvudlösa cykeläventyr eller ”spontancampa” när det är minus 5. Men det lönar sig att börja med det ni saknat att göra tillsammans. Naturupplevelser, gå på bio, bara ta en promenad och prata, kort sagt komma ihåg var ifrån ni kom och vilka ni fortfarande är.

Att sätta sig ner tillsammans och gärna med fotostöd gå igenom er tidslinje medan ni tittar på och pratar om vad ni upplevde är en bra start och sedan kan ni börja dela vad ni drömmer om fortfarande. En hel del kommer kännas helt korkat (en del av det ni gjorde då tillsammans är och var faktiskt bara dumt och en del har ni faktiskt växt ifrån) men kärnan finns kvar och du kommer aldrig hitta en partner igen med vilken du delar så mycket och som , på gott och ont, kan dig så bra.

Så börja där – hitta vem ni var för varandra så hittar ni vilka ni är för varandra nu. Kärlek är en livskraftig men ganska krävande planta vars frukt är närhet, ömhet och, för all del, bra sex men det är frukterna INTE rötterna. Det är känslorna ni delar, drömmarna ni fortfarande bär och de gemensamma åtagandena som ni sett växa och bli färdiga som är det som bygger kärlek. Fixar ni att hitta det igen kommer ni också kunna njuta av frukterna. Fel väg är att försöka få de att smaka godare först. Går ni den vägen kommer ni bara uppleva att ni inte längre är skapade för varandra.

Det finns så mycket kärlek mellan er och så många upplevelser som för er samman och så mycket ni har kvar att uppleva. Börja med att leta där så kommer livet bli enklare och framför allt mycket roligare.

Det blev en lång text och jag har ändå mer att säga men vi börjar här, skriv gärna igen när det börjar lätta eller ni köär fast igen – det här är början på vägen framåt – inte slutet.

Lycka till, ta hand om varandra och gör er en härlig jul.

52 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla