Fråga Tor och Hanna:
För snart två år sedan träffade jag en kille/man. Vi träffades ganska flitigt men allt rann ut ur sanden. Under ganska lång tid hade vi ingen kontakt alls. Men våra vägar förde oss samma igen. Det var det största jag upplevt. Båda två kände att det här var något alldeles extra. Äkta kärlek. Vi båda visste att vi var menade för varandra. Vi bestämde oss för att flytta ihop. Vi köpte en bostads rätt tillsammans. Här har vi bott sen i ett drygt halvår. Vi har gått igenom många svårigheter, både innan och efter vi flyttade ihop. Även att vi ibland har haft det jättejobbigt så har vår kärlek överlevt. Jag har hela tiden vetat att jag vill vara med honom, att det är honom jag vill leva mitt liv med och kanske någon gång i framtiden skaffa barn tillsammans. Men min pojkvän har pratat mycket om att han skulle vilja gifta sig nu. Ett tag friade han varje dag. Han har alltid varit väldigt kärleksfull och omtänksam. Jag har känt hans kärlek. För ungefär två veckor sedan var vi inne i stan tillsammans. Och jag fick bokstavligen slita ut honom från en juvelerarbutik när han stod och tittade på förlovningsringar. Sedan gick det TVÅ dagar och han började bete sig underligt. Och det kom fram att han inte är säker på om han älskar mig. Han vet fortfarande inte om han älskar mig men han vill inte göra slut. Han tror att han kanske skulle ångra sig. Nu vill han att jag flyttar och att vi har ett uppehåll och bara träffas när det känns bra. Men jag vill inte gå här ifrån utan att veta om det kommer att bli bra. Han har börjat att bli lite elak mot mig. Jag får inte gråta, då blir han arg. Han säger att lägenheten är hans. Jag vill inte börja bråka och dra in jurister. Men det här är mitt hem också. Det är första gången jag har ett hem, en trygghet. Jag vill inte bara bli utkastad. Jag har ingenstans att ta vägen. Jag har inga pengar, ingen trygghet och det är omöjligt att hitta lägenheter i Stockholm.
Varför gör han så här med mig? Hur kunde kärleken ta slut så fort? Vi trodde ju båda två att det här var för alltid. Snälla hjälp mig, jag håller på att kvävas. Ska jag aldrig finna ro och trygghet? Snälla hjälp mig jag håller på att gå sönder...
"Renée"
Svar: Låt oss börja med det praktiska. Oavsett om det går bra för er och ni bygger ett förhållande som leder till både livslång kärlek och barn eller om det tar slut här och nu måste du se över ditt hus. Kolla med jurister hur mycket du har rätt till och planera för hur du ska klara dig OM det går dåligt. Ingenting blir bättre av att du visar att du inte har en tanke på att inte bryta upp. Det enda som händer är att du riskerar att bli blåst om/när det tar slut. Du bör dock inte låta honom veta att du förbereder dig på din kant. Det skulle skada era chanser ganska mycket. Det du gör är att du försäkrar dig, det har ingenting med kärlek att göra.
Så till kärleken. Det har gått fort fram och jag kan förstå att du har velat leva in i rollen som sammanboende innan du tog nästa steg. Problemet är det att han har ett eget förflutet och precis som du har han ett bagage. Han hade en drömbild av hur ert förhållande skulle se ut och framför allt behövde han bekräftelse på din kärlek. För dig så är hemmet och tryggheten värdemätare på hur väl er kärlek fungerar. För honom betyder sådana nästan ingenting, i stället är det löftena, ringen på fingret och barnen på dagis som visar att du verkligen älskar honom. Han upplever att du inte vill ha honom, att du bara utnyttjar honom för praktisk bekvämlighet och inte bryr dig om att känna något för honom. Varje gång som du har undvikit att dela hans dröm om äktenskap har han upplevt sig ratad och oälskad. Han har blivit mer och mer säker på att du skulle ha dumpat honom om du inte behövt någonstans att bo. Så efter den sista gången nu så har han gett upp. Han är säker på att du inte älskar honom så nu vill han såra dig lika mycket som han upplever att du sårat honom. Därför gör han detta. Här ifrån blir det svårt att hitta tillbaka. Han upplever sig som djupt sårad och han litar inte på dig. Om du nu säger att du vill gifta dig så ser han det som om du gav efter för hans påtryckningar, att du "går med på det" för att ha en bostad. Det är inte sant men han har svårt att tro på dig just nu. Visa vad du vill, prata med honom och framförallt - få honom att prata om, inte bara vad han känner utan framförallt varför han känner så.
Han kommer inte ha lätt för att öppna sig men ska ni hitta en lösning när ni båda är lyckliga behöver du komma igenom till honom och dessutom behöver du vara ärlig tillbaka och tala om för honom vad du känner, inte minst innerst inne.
Det finns en stor kärlek i honom och framför allt kom ihåg att det aldrig varit en fråga om vilka grejer ni har utan hur det känns och hur ni kan visa (och bevisa) de känslorna för varandra
Comentarios