Hej! Hört av mig förr och nu är det dags igen, känner oro i kroppen... Har funderingar både runt jobb och privatliv. Just nu har jag en visstidsanställning. Min intuition sa mig omgående att jag utnyttjas. Ser också märkliga saker i upplägget av mitt arbete, lite känslan av att jag åläggs mer än rimligt samt att "man lägger lite krokben" för mig. Jag markerar och ställer mycket frågor, det är mitt sätt att sätta gränser men det upplevs kanske krävande. Är min känsla runt detta sann? Och i så fall varför gör man så på denna arbetsplats? Och vad bör jag göra själv? Jag har sökt ett annat jobb, konsultuppdrag för företaget. Kommer jag på intervju? I så fall vad bör jag tänka på för att få jobbet? Slutligen, jag har under en period haft en del existentiella funderingar, de gör mig sorgsen. Hur tar jag mig vidare i det här.
”A-L”
Svar: Krokbenen läggs inte för dig direkt utan uppstår mer för att det saknas överblick och god planering – du är inte den enda som hamnar i kläm. Sen blir det inte bättre av att sammanhållningen på din arbetsplats slås sönder av hur det fungerar – det gör att mer tids läggs på att inte framstå som dålig än på att göra ett bra jobb. Det skapar en kultur av ansvarsundvikande och att lägga saker på/skylla på andra. Det drabbar dig men också andra.
Det du kan göra är att aktivt ta ansvar och samtidigt sätta gränser. Typ ”detta och detta skulle jag göra detta blev bra detta klarade jag inte helt och så här ska jag åtgärda det”. Gör du det växer du i andras ögon och samtidigt kommer de att lyssna mer när du säger att ”detta och detta var INTE min uppgift så därför har jag inte heller gjort den!” När alla vet att du tar på dig det som är din del av kakan kommer du bli mycket mer trovärdig när du inte gör det. Undvik att peka ut vem som har ansvaret – de kommer de andra göra åt dig och du upplevs som pålitlig och stark.
Var inte heller rädd att lägga uppgifter på andra eller be om hjälp. Kom ihåg att berömma när de utfört uppgiften och tacka för hjälpen när du får den.
Gör gärna saker åt andra, vare sig de bett om det eller inte och gör ingen stor sak av det. ”Jag fixade den eller den grejen för jag var ändå där utan underförstådda pikar är alltid uppskattat.
Du kommer på intervjuer men troligen inte denna. Fortsätt söka den typen av uppdrag – det passar dig och det ger dig positiv uppmärksamhet som kommer belönas
I grunden kommer du få arbetet på din sociala kompetens och din förmåga att få saker gjort – men för att bli lyssnad på och få in foten hjälper det att imitera den som ger intervjun. Välj kläder som går i samma stil som intervjuaren (inte identiska – samma färgpalett och linjer) och ”spegla” intervjuaren. Det är en väldigt effektiv teknik för att vinna någons förtroende om man gör det subtilt. Det handlar inte om att imitera den andres manér utan om att addera detaljer som den andre gör omedvetet och lägga till dem till hur du gör. (använder hen stora handgester – gör samma sak, undviker personen ögonkontakt, titta personen i ansiktet men inte i ögonen (näsroten eller ögonbrynen är bra val).
Det är inte bara ett bra sätt att vinna förtroende utan kommer också göra dig mer uppmärksam på vad intervjuaren tycker är viktigt.
Att vi alla får existentiella funderingar nu är väntat men i ditt falla är det rätt viktigt att du tar tag i en aspekt av dem. Du är en person som behöver resa – både fysiskt men inte minst andligt. Nya intryck och en känsla av riktning och utveckling gör dig större och ger dig ett sammanhang och just nu är möjligheterna begränsade.
Ta tig tid att göra en inre resa nu när den yttre är begränsad. Detta kommer kanske låta lite flummigt men skriv ner dina funderingar. Det du drömmer om, är rädd för och vad som kommer åt dig och gör dig sorgsen. Sök sedan litteratur som handlar om de sakerna – gärna skönlitteratur av bättre klass (typ Augustprisvinnare hellre än deckarförfattare) och läs (eller hör på ljudbok – ett väldigt trevligt alternativ) om deras tankar. Andras röster är en mycket bra väg att hitta ny inspiration för sin egen.
Comentários