Fråga Tor och Hanna:
Jag har de senaste 3 åren känt mig psykiskt dålig, gick förra hösten hos kuratorn men slutade för att jag bara kände mig dum och till besvär. Nu går jag hos kuratorn igen, hon har pratat om medicin. Men jag vet inte vad jag tycker om det, för vissa veckor är det ok och ibland till och med mer än ok. Ibland vågar jag inte gå till skolan, jag vaknar en timma innan och är livrädd. Oftast går det över när jag kommer dit, och även om jag vet det så blir jag lika rädd nästa morron. Är medicin ett bra eller dåligt alternativ? Kanske är det så att jag "bara lider" av dåligt självförtroende?
Nästa sak jag vill fråga om är en kille. Vi har jobbat på samma ställe. Min syrra berättade att jag tyckte han var snygg och innan det så hade vi fått (vad jag tyckte) massa ögonkontakt. Efter att min syrra pratat med honom (hon gjorde det inte med mening direkt, hon var full) så såg jag honom inte så mycket , han åkte nämligen utomlands. Nu på höstlovet så jobbade vi samtidigt, och det var första gången jag såg honom sedan sommaren, för han går på skola långt bort, men han bor i närheten annars. Det kändes som om vi fick massa ögonkontakt den här gången med, så jag tog mod till mig att för 4 veckor sedan skicka ett mail (som jag tror var rätt adress, var det det?), jag har inte fått något tillbaka. Har jag gjort bort mig totalt nu ? Tycker han att jag är en idiot? Inbillade jag mig allt eller fanns det något och/eller kan det bli något? Jag håller på lite med tarot och jag har aldrig fått så bra kort om någon annan kille förut plus att jag tror på att det finns tecken överallt (vet inte var jag har fått det ifrån). För några veckor sedan när jag gick omkring i stan så tänkte jag att faan nu glömmer jag honom ... pang då ser jag hans registreringsbokstäver plus att jag på helgen sedan åkte till en annan stad där jag bara är högst en gång per år ... då ser jag samma sak igen! Betydde detta något? Det känns som om jag skulle må så mycket bättre om jag bara fick en kille, finns han eller någon annan snart i min framtid?
Bara en sak till: När jag tänker ibland så kommer jag på mig själv att tänka på engelska. Hur kommer det sig ... var jag engelsktalande i mitt förra liv, om jag levt ett sådant?
"lill-strumpan"
Svar: Jag tycker inte att du skall lita på din kurator i det här fallet. Att ta medicin mot psykiska besvär är ett ruskigt seriöst beslut, inte minst om man är så ung som du är. Så vad du däremot borde göra är att se till att bli ordentligt undersökt av en psykolog, så att du i varje fall får lyssna till ytterligare en åsikt. Det låter som om du mår riktigt dåligt, i varje fall ibland. Är det dåligt självförtroende i botten är det inte så "bara" det heller, för lider gör du ju oavsett orsaken. Alltså tycker jag inte att du skall försöka "stå ut" bara heller, utan det är bättre om du söker hjälp. Visst kan man deppa hemskt mycket i tonåren och mycket av det reder ut sig av sig självt (ytterligare ett skäl att vara betänksam med mediciner), men det är ingenting man skall ta för givet. Ta dig själv på allvar, med andra ord, och hör efter vad en psykolog har att säga om hur du mår.
Utan din födelseplats kan jag inte rita upp ditt horoskop exakt, så jag törs inte uttala mig om varför du mår dåligt.
Och du, förresten: Känn aldrig att du är "till besvär" när du söker hjälp. Får kuratorn dig att känna så, så är det en dålig kurator. Kuratorer, psykologer med flera har faktiskt lön för att finnas där just för dig.
Den här killen du frågar om, han minns dig mycket väl från jobbet. Men han känner inte så särskilda saker för dig just nu. Inte för att hans hjärta är upptaget utan därför att känslorna för dig inte riktigt vaknat, han har tankarna på annat än kärlek. Jag tror att han fick ditt email men mina tarotkort säger att han inte tog det riktigt på allvar, att han tog det som att du "försökte vara hygglig" på något sätt. Kanske han missuppfattade dig på något sätt?
Korten rekommenderar att du väntar lite tills du får en ny chans. Det är nog bäst om du träffar honom. Antingen får du ha tålamod eller så får du försöka ordna att ni ses. Men chansen att ni blir ett par är faktiskt inte så liten.
Tecknen du sett kan vara äkta, men det är svårt för mig att avgöra. Det är ju så att hjärnan på ett magnifikt sätt kan leta upp saker som hör ihop med en speciell person - så att man uppfattar saker man i vanliga fall inte skulle se, som t ex ett registreringsnummer. Men du är egentligen den enda som kan veta om det verkligen var tecken eller bara en fråga om selektiv perception, som det heter.
Att du tänker på engelska ibland, spontant, kan helt riktigt vara ett tecken på att du fortfarande har språket i färskt minne. Särskilt om du också drömmer på engelska ibland. Mina tarotkort säger att du inte bör rota i dina tidigare liv riktigt just nu, det skulle kunna stjäla din koncentration från det liv du lever nu på ett dåligt sätt. Därför vill taroten inget säga om detta, inte just nu i alla fall
Comments