Hejsan! Förlåt om mitt brev är lite osammanhängande men jag mår inte så bra just nu... Jag har ett stort problem. Det har gått så långt att jag funderar på självmord dagligen... Jag känner mig helt förstörd just nu... Jag har alltid varit en person med väldigt dåligt självförtroende pga många års mobbning men ändå har jag alltid haft en dröm om att bli känd sångare. Mitt liv har alltid varit musiken och jag har nu en grej på gång som ser bra ut och hoppas på det bästa. I somras fann jag även den perfekta pojkvännen och allt skulle bli perfekt... Men så gör han slut med mig efter två veckor... Nu känns allt fruktansvärt. Jag vet ingenting längre... Saknar honom så mycket att det gör ont... Jag tvivlar på mig själv och min talang vad det gäller sången och jag vet inte längre om jag orkar eller vågar satsa på musiken... Vad ska jag ta mig till? Känner mig helt död... Kan inte förklara hur ont det gör... Snälla jag behöver verkligen er hjälp så jag vet vad jag ska göra... Har jag någon chans att lyckas? Kommer jag någonsin komma över honom? Bimbo94
Svar: Ok, det här kan kännas lite svårt att ta till sig just nu eftersom jag måste tala i ganska hårda ord om ert förhållande men jag har också en hel del goda nyheter.
Låt oss börja med förhållandet. Ni passade mycket bra för varandra och allt det du kände stämde in på hur ni var och det ni hade tillsammans. Problemet är att ni strålade ikapp ganska mycket. Det händer ofta när två kräftor är ihop eftersom ni båda är känslomänniskor och ni båda behöver bekräftelse för att må bra. Och här finns också problemet, ni behöver båda känna att ni står i centrum. Då man ser att två kräftor är lyckliga ihop ser man också att de har var sitt område där de är bättre än sin partner. Annars blir det ofta svartsjuka inom förhållandet. Inte på en person utan på en talang. Det är just det som hänt mellan er. Han är kvick i repliken, känslosam men med djärva sidor, jordbunden och ger ett pålitligt intryck. Men han har inte din talang och han upplever inte att han har något som han kan se upp till hos sig själv lika mycket som han ser upp till det du har hos dig.
Det här skulle han ju naturligtvis aldrig säga eftersom han också är väldigt stolt och då räcker det inte att du älskar honom för vem han är eftersom han inte kan älska sig själv mer än han älskar dig. I andra ord: Du fick honom att känna sig lite och det fixade han inte. Visst protesterar du mot det nu och visst såg inte ert förhållande ut så men det här är vad som innerst inne fick honom att lämna dig. Han ansåg att han aldrig kunde stå vid din sida som en jämlike, utan på sikt skulle bli "din pojkvän". Och då tog han beslutet (troligen inte medvetet) att avbryta ert förhållande innan det blev för svårt och gjorde för ont.
Nu om hur du mår: Du är långt ifrån ensam om att må dåligt och det är jättebra och jättemodigt av dig att medge det. Att stänga såna känslor inne är fruktansvärt riskabelt för då kan de inte göra annat än att växa och få dig att må ännu sämre.
Men det här är inte något du kan eller ska försöka ta hand om på egen hand.
Det känns säkert jätteläskigt att ta kontakt med vården men de är faktiskt superduktiga på att hjälpa till och kommer inte göra något du inte är med på. Och du behöver inte ens ta dig dit på egen hand.för du kan ta kontakt med föreningar och organisationer som är skapade för att hjälpa dig.
Allt detta kommer hjälpa dig mer än du tror och det viktigaste du kan göra är att ta dig själv på allvar.
Nu till talangerna och möjligheterna: Ger du upp nu berövar du både dig själv men framför allt alla oss andra från stora upplevelser. Du har en enastående talang som du kommer att använda vare sig det blir i det här sammanhanget eller något annat. Framför allt kan du skriva och framföra dina egna tankar för du har det som kallas författarkonjunktionen. Det är när Venus och Merkurius står på samma position och förstärker varandras inflytanden. Den gör det möjligt för dig att uttrycka dina känslor. Dessutom står de båda i ett stellum med Solen (Solen är också på samma plats i horoskopet) och det gör att du får en väldigt speciell utstrålning. Det är nog ganska svårt att inte lägga märke till och beröras av dig. (paradoxalt nog är det nog delvis det som kommer att göra din lycka i livet samma sak som ställde till problem för dig tidigare). Du är en sann konstnär och tyvärr så gör det också ont ibland. Det här blir lita kliché men ta tillvara på din sorg, ge den uttryck, skriv ner vad du känner och gör en sång av det. Dela med dig av din sorg och saknad för dina känslor kan hjälpa många.
Jag ser fram emot att köpa ditt första album (även om jag är ganska säker på att jag inte delar din musiksmak) Lycka till
Comments