Jag antar att jag är desperat. Min mamma vill inte förstå att jag är kristen, hon tror att det är en sekt jag är med i och jag vet inte vad jag ska göra för att bevisa att det inte är sant!
I bibeln står det ju i ett visst kapitel att drömmar och spådomar inte har någon verkan mer än om det skulle vara en uppenbarelse från Gud! I går drömde jag att jag sa med bestämd röst : Låt mig gå till kyrkan, förstår du inte att jag är kristen? I förrgår drömde jag en dröm om en i min kyrka som kom fram och sa att jag inte skulle vara orolig för Gud var med mig. En dröm tidigare drömde jag att Gud sa något till mig vilket jag inte kommer ihåg vad det var, jag vet bara att han kom! Min pappa förstår att jag vill gå till kyrkan men ingen annan, i min kristna familj (församling) har jag folk som förstår mig men jag har fått kyrkförbud hemifrån! "Den kristna"
Svar: Tron är en enorm kraft. När den tar tag förändras man och det skrämmer ofta omgivningen. Människorna runt dig kan inte förstå vad du känner, kan inte dela det, och skräms ännu mer av att det finns andra (din kristna familj) som du plötsligt - på vissa sätt - har närmare dig, eftersom ni tänker och känner och tror likadant.
Det är ledsamt om din familj förbjuder dig gå till kyrkan. Det är ingen lösning. Det finns ett par saker du kan försöka göra - du kan t ex försöka få din mamma att gå med och träffa församlingen. Kanske skulle det få henne att känna annorlunda (men det är inte säkert). Eller du kan försöka hitta en medlare, någon utomstående som kan hjälpa dig att tala med din familj - en terapeut t ex. Det här är att din familj drar till med att du härmar andra är bara ett försök att bagatellisera det du håller på med. Det är inte för att de inte respekterar dig utan av rädsla, så försök att inte ta för illa vid dig av det.
Jag hoppas att du och din familj kan hitta en kompromiss. Annars riskerar de att förlora dig med tiden - om de envisas med att vägra ta det du gör på allvar kommer det så småningom att leda till att ni inte har något gemensamt. Under tiden, kom ihåg att det är rädslan för att förlora dig som leder till att de fattar så kategoriska beslut. Det behöver inte betyda att du skall finna dig i vad som helst, men det kan vara bra att komma ihåg att det finns ett slags bakvänd omtanke i botten.
Skulle det gå så illa att du för ett tag blir ensam i din tro, så får du helt enkelt försöka härda ut. Det är tillsammans med församlingen som den kristne är stark - men samtidigt kommer den sanna tron inifrån. Det är plågsamt och svårt att vara ensam och ändå välja rätt väg - men det går.
Dina drömmar visar också tydligt att du har ett behov av att få stå för din tro, av att få leva med den. Det är viktigt för dig, inte bara för trons skull kanske utan också därför att detta är ditt eget och kanske är det första gången i ditt liv du har något eget värt att verkligen kämpa för. Den styrka du visade i din dröm, den finns inom dig. Kom ihåg det och försök låta den komma fram när det blir svårt.
Vad gäller spådomar och drömtydning står det en hel del i Bibeln, på olika ställen. Ofta citerat är t ex femte Mosebok 18:9-14. Det börjar: "Hos dig får det inte finnas någon som offrar sin son eller dotter på bålet, ingen spåman, teckentydare, svartkonstnär eller trollkarl, ingen som ägnar sig åt besvärjelser, som rådfrågar de dödas andar eller spådomsandar och söker vägledning hos de avlidna". Det är ett entydigt negativt uttalande onekligen. Men du hittar inget som ens liknar det i NT.
Min personliga tro är att poängen är att man inte får ta genvägar. Jag kan inte se något ont i spådomar men däremot en hel del i missbruk av dem. Det är inte alls bra, t ex, att låta spådomar eller horoskop styra ens liv om avsikten är att kunna undvika att fatta moraliska beslut.
Sedan kanske man skall tänka sig för innan man slaviskt följer GTs lagar för de är ofta rätt vansinniga med dagens mått mätt - ta t ex femte Mosebok 21:18-21: "Om en son är trotsig och upprorisk och inte lyder sin far och mor, inte ens när de tuktat honom, skall de ta honom med sig och föra honom till de äldste i staden, till hemstadens port. De skall säga till stadens äldste: ‘Det här är vår son, han är trotsig och upprorisk och lyder oss inte, han bara festar och super.’ Då skall alla männen i staden stena honom till döds" ...
Det kan kanske tyckas liiiiiite drastiskt. En del saker som kanske verkade, eller ibland till och med var, nödvändiga då när de här lagarna kom till, känns besvärliga, omoderna och inte minst rakt upp och ner grymma nu! Dessutom går de inte alls i linje med Jesu budskap enligt NT,
Nu är jag inte praktiserande kristen själv, men vore jag det skulle jag definitivt grunda min tro på texterna i NT dels eftersom Jesus själv säger att det gamla förbundet inte längre gäller (alltså GT) men främst eftersom det innehåller värderingar jag delar i mycket stor utsträckning.
Comments