Jag behöver perspektiv på mitt förhållande.
Fråga Tor och Hanna:
Jag gifte mig väldigt ung och har länge varit osäker på min framtid med min man. Jag är osäker på vad det är jag vill och vad det är jag bara hittar på. Vi har inget påtagligt problem i vår relation - förutom att det känns som om vi går förbi varandra på något sätt. Svårt att förklara. Ofta känner jag att om vi fortsätter leva tillsammans så är min framtid tryggad - en kärleksfull, ansvarsfull man. Samtidigt har jag en känsla av att han kanske träffat en annan. Jag behöver all den information jag kan få för att få perspektiv på mitt liv, relation o.s.v.
"LALLE"
Svar: Ett av bekymren med att gifta sig ung är att relationen då måste hålla igenom att man växer som människa. Ja, det gör man ju hela livet men kanske allra mest i unga år. Det fina med detta är att man kan växa ihop mer och få mer gemensamt.
Det vanligaste är att relationen blir spänd under de perioder då den ena är i stark utveckling men inte den andra. Med er två är det så att de intensiva faserna kommer ungefär samtidigt, när det dyker upp ett behov av utveckling är det vanligen först hos dig och sedan hos honom, mellan er skiljer sällan så mycket. 2016 t ex var ett omskakande och utvecklande år för er båda två, för dig startade det på allvar i mitten av juni; han följde efter någon månad senare. Ibland kan det bli så att han "stjäl strålkastarljuset" från dig, att han kliver in när du just påbörjat en tanke eller ett projekt och så gör han något helt annat. Upplevelsen kan lätt bli att ni inte lever sida vid sida utan snarare mittemot varandra. Det är inte bra.
Kanske understryks detta av att han inte känner att du uppskattar honom som han är, alla gånger. Det kan leda till att han är oärlig för att slippa se dig bli besviken. Detta behöver inte betyda att han har en annan eller håller på med något annat hemskt; det kan lika väl röra sig om småsaker. Resultatet blir att du känner dig otrygg och misstänksam. Det är viktigt att ni odlar er gemensamma kärlek, för det är genom era känsloliv och kanske genom barn som ni kan hitta en trygg grund att stå på. Att intellektuellt umgås och prata är också bra men kan inte lösa allt, för ni uttrycker er väldigt olika.
Jag vill inte fråga korten om han faktiskt är otrogen, eftersom det i första hand är hans liv och inte ditt (trots allt). Jag har däremot frågat om er relation och taroten målar upp den som stark, medan det skulle vara en mycket smärtsam förlust - inte minst för dig - om ni gick skilda vägar.
Det enda han inte helt och fullt kan ge dig är faktiskt trygghet, eftersom du inte känner riktigt den tilliten till honom. Men rent praktiskt kan du få ett mycket gott liv med honom, i synnerhet med barn i familjen. Och det är inte sannolikt att du skulle kunna hitta någon annan som fick samma inflytande över ditt liv som han (och tvärtom; du påverkar hans liv lika mycket).
Det är ett hårt arbete att hålla ihop år efter år efter år. Det finns fallgropar - ofta i form av passion, otrygghet, behov av bekräftelse. Ni behöver båda två känna er uppskattade - konstruktiva lösningar är t ex att ha ett bra jobb, bra vänner, hobbys man bryr sig om, eller barn. Det viktiga är att ni båda två kan känna att tryggheten och människovärdet inte är helt beroende av att ni har varandra, utan att dessa ting finns där ändå. Med det behovet täckt kan man lättare se vilka frestelser som är just frestelser, och vad man i grund och botten verkligen vill med sitt liv.