FRÅGA TOR OCH HANNA:
Hej, jag är i en korsning och vet inte vart jag ska gå. Orolig för framtiden och vill göra mitt bästa för mina söner. Ska jag ge upp en för att vara närmare den andre?
"MiA"
Svar: Närvaro och närhet kan vara och är mer än en sak och du ska definitivt inte behöva välja mellan dina barn.
Du är en stark person som är van att fatta avgörande beslut och mindre bekväm med att släppa kontrollen och hoppas att andra ska göra rätt och det gör den här situationen extra komplicerad.
Jag förstår att du känner att du behövs väldigt mycket just nu och att din insats kommer vara avgörande för att allt ska gå bra och du har inte fel. Men du ska veta att vägen framåt inte är en du ska behöva gå ensam.
När det kommer till att vara där för sina barn, särskilt för vuxna barn, är det en familjefråga snarare än en fråga som man ska avgöra själv.
Problemet med barn är att det som förälder är svårt att se när de går från ens singulära ansvar. Den tiden då man tänkte ut vad som var bäst och fattade beslutet till det att de är jämbördiga (nästan) vuxna som har rätt till inflytande och egenbestämmande också.
Särskilt viktigt är det eftersom allt ens barn egentligen vill är att växa upp och bli likvärdiga. Att stå bredvid sina föräldrar och känna att de vuxit upp och blivit starka, egna och tillräckliga människor och det enklaste och bästa sättet att känna så är att ens egna föräldrar behandlar en på det sättet.
Med det sagt är vägen framåt att du pratar om din oro och dina vägval med dina barn. Att du säger hur du känner och vad du vill göra. Dels (helst) med båda samtidigt men framför allt med den av dina pojkar du känner kan klara sig själv.
Ta dig tid att sitta ner med honom och prata ärligt och dina förhoppningar, tankar, planer och din oro. Det kommer bli jobbigt för du kommer behöva vara rakare mot honom än du någonsin varit och han kommer ha ett och annat han vill tillföra som kanske vare sig är välkommet eller lätt att hantera men nu gäller det din familjs framtid och just nu står du på en sådan plats att du kan göra något som blir bra för alla.
Din som vill ditt, sitt och sin brors väl innerst inne. Ja det finns starka känslor men ska din insats framöver fungera och leda till verklig förändring och verklig hjälp måste de känslorna få utrymme först.
Bygg klart en grund med den pojke du känner klarar sig bäst själv först och gör en gemensam plan med honom för hur ni ska kunna hjälpa hans bror.
På det sättet kommer du aldrig behöva känna att du valt mellan dem och du kommer dessutom ha ett stöd i din pojke de dagar saker inte går bra. Han kommer dessutom känna att han kan hjälpa dig och som jag sa i början – det kommer ge honom en av de starkaste känslor av framgång och tillräcklighet man kan få – att behandlas och räknas likvärdigt av sina föräldrar.
Det är inte en enkel sak du har framför dig men om du försöker välja mellan dem utan att låta dem vara en del av valet så kommer du förlora båda istället för att ta chansen och bygga en familj där ni alla har en plats.
Comentários