top of page
  • Skribentens bildTor Tolander

Hur sätter jag gränser utan att relationen går sönder?

Fråga Tor och Hanna: Hej. Skulle behöva lite råd om hur jag ska hantera situationen till min mor just nu. Jag vill ha en bra relation med henne men känner samtidigt att det har varit dags för mig att sätta gränser. Hur kommer vi framåt från nuläget?

M


Föräldrarelationer är knepigt men också de djupaste vi har

Svar: Föräldrarelationer är ofta komplicerat, särskilt när man känner att man behöver förändra den när alla inblandade hunnit bli mer än vuxna. Man har alltid kvar det där bandet från barndomen då man grundlade en relation där den ena lärde ut och tog om hand och den andre lärde sig och blev omhändertagen. Där föräldern oroade sig över om man lyckats lära ut rätt saker på rätt sätt och barnet undrade om man levde upp till förväntningarna.

Naturligtvis är alla relationer olika men någon variant av ovanstående ligger i grunden för i princip alla relationer mellan föräldrar och barn.

Problemet är att sedan vända det till ett ömsesidigt vuxet förhållande.

Ser man på det ytligt borde det vara den enklaste sak i världen eftersom vi pratar om två människor som delar inte bara minnen, framgångar och sorger på ett sätt som knappt ens äkta makar gör. Dessutom finns det en (för det allra, allra mesta) djup delad kärlek.

Problemet är att det också finns en inbyggd motsättning eftersom man nu som vuxen ska möta den person som fostrade en/man fostrades av och det är ofrånkomligt att man upplevt en del avgörande saker olika och att det nästa alltid finns sådant man oroar sig för i relationen. Som föräldern behöver man bekräftelse att alla ens misstag är förlåtna och att alla goda dåd och tankar är uppskattade. Som barn behöver man bekräftelse att föräldern är stolt över den man blivit och att man lever upp till de förväntningar och förhoppningar föräldern ställde eller att man duger som den man är.

Det gör att det som borde vara enklast av allt – att umgås på lika villkor med någon som kommer älska en oavsett vad man gör – ofta blir sagolikt komplicerat och ofta känns det som att man sårar eller blir sårad vad man än säger eller gör.


I ditt fall kan jag säga följande under 2020 är det helt klart rätt läge att förändra er relation – det kommer gå mer eller mindre av sig självt när praktiska omständigheter och gamla ”hemligheter” gör att du kommer behöva din mors insikter och kunskaper samt också råd och stöd.

Det gör att helgerna som kommer nu under 2019 är ett bra tillfälle att lägga grunden på.

Var tydlig med hur mycket din mor betyder för dig. En känslomässigt laddad julklapp som anspelar på när du var lite kan vara ett bra sätt att visa att du minns och håller hennes roll kär (till exempel en stickad halsduk av den typ du fick av henne när du var liten).


Var rak när det kommer till vad du vill och inte vill, särskilt när det gäller små till synes obetydliga saker. Som om hon tar något du tycker för givet eller föreslår något du inte gillar – säg ifrån utan att göra en stor grej av det. Säg det som du skulle göra till en vän vem som helst. (Typ: Nej, jag skulle hellre strunta i julottan, jag sover hellre ett par timmar extra! Eller: Klart vi kan ha tre sorters sill på bordet så länge det finns minst ett veganskt alternativ).

Varför man ska göra detta om de små sakerna är för att det är där man sätter reglerna för relationen. Om du tänker – jag kan lika gärna köpa den här saken som inte betyder något blir det dels lättare för dig att köpa de stora sakerna också eftersom tröskeln känns så hög att helt plötsligt börja säga ifrån. Och samma sak kommer gälla för din mamma – hon kommer vänja sig med att er relation är som den var då du var liten och höll med henne och sedan kommer hon ta ett tydligt ställningstagande om något viktigt mer som ett tonårsuppror än som en välgrundad åsikt.

SÅ säg till om de små sakerna på samma sätt som du gör med dina närmaste vänner – lättsamt men tydligt – då etablerar ni en mer tillåtande relation där större meningsskillnader inte kommer som en blixt från klar himmel.


Spendera tid tillsammans utan att göra något med den. Alldeles för ofta blir mötet med föräldrar – särskilt under högtider en uppvisning i hjälpsamhet och en kamp om vem som gör mest nytta. Det är den tid ni spenderar sittandes tillsammans utan något för händerna som gör att ni kan närma er varandra utan att tävla eller mäta er.

Fråga om sådant som du undrar över men ni aldrig pratat om. Ett av de bästa ämnena brukar vara förälderns uppväxt. Inte de där grejerna man alltid fått höra utan de där personliga sakerna som man på sin höjd pratar med sin bästa vän om. Om man var utanför i skolan. Hur relationen till morföräldrarna var under uppväxten, vad hon gillade att göra på fritiden.

Det samtalet ger två saker – för det första kommer du få en bild av hur lika ni faktiskt är och för det andra kommer din mor att se er som likvärdiga. Att dela med sig av sina barndomsupplevelser gör att hon kommer se dina mer ur samma ljus som du.

Förvänta dig inga underverk! Det här är en process och den kommer, som jag sa, huvudsakligen äga rum nästa år. Det du kan göra nu är att satsa på att uppleva en likvärdig jul där du kan få en nya insikter om vem din mamma är. Det är en bra start eftersom den också kommer göra det lättare för henne att se vem du är. Men större steg på en gång kommer bara leda er tillbaka i det vanliga läget er emellan.


SÅ i år är det stora tipset att se henne som din mor i ditt hjärta men behandla henne och er relation på samma sätt som du gör med en av dina bästa vänner.

50 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page