Han är ateist, jag är troende


Jag har nyss inlett ett förhållande med en man. Vi har så mycket gemensamt och allt känns bra men nu råkade det visa sig att han är ateist. Det stör inte mig alls, men om jag ska tro på vad han sa så tycker han illa om alla som har en tro på Gud alls, som han sa då så är de "dumma i huvudet". Och jag är troende. Vi har aldrig pratat om tro så det har inte kommit upp, och jag blev så paff av hans ilskna kommentarer att jag inte sa nått. Nu vet jag inte hur jag ska ta upp det. Jag vill inte att vi ska bråka om det och har inga problem med att låta honom tänka som han vill men hur kan jag stå ut med att han tycker att jag är dum i huvudet? Och tänk om han inte alls accepterar mig som jag är? Jag vågar inte fråga heller varför han är så ilsken, jag trodde att ateist mer betydde att man inte själv var troende inte att man hatar religion. Undrar också om han nånsin kommer att kunna umgås med min pappa som är medlem i en frikyrka och ofta pratar om sin tro.

"Orolig"


Svar: Det finns bara ett sätt att få reda på hur stort problemet är, och det är att du pratar med din partner om det. Ateister finns i alla möjliga versioner. Många är bara ointresserade av tro eller har av något skäl valt att se vetenskapen som ett slags gud. Men en del är fientliga mot allt vad tro heter. Förhoppningsvis är det inte en viktig del av din partners liv - att han lät ilsken kan ha berott på andra saker, han kanske blev väldigt triggad av någonting specifikt (du skrev inte vad det var han kommenterade men jag gissar att det kanske var ett tv-program eller något sådant) eller han kanske hade en dålig dag. Eller så kommer tro att vara ett rejält problem för er.


Men rätt sätt att börja, även om jag förstår att det inte känns så lockande, är att kommunicera. Sitt ner i lugn och ro och gå rakt på sak. Och kom ihåg att du inte har något att vara generad över, du har all rätt till din tro och den är din ensak, det var han som gjorde det här svårt genom att uttrycka sig ilsket och taktlöst. Att han inte visste var du stod är ingen ursäkt för att låta nedlåtande och vara taktlös.


Jag skulle kunna rådfråga korten men jag tror att det är bättre att du börjar med att prata med honom, sedan får du gärna återkomma om du behöver. Att ni pratar med varandra är det självklara första steget.

21 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla