FRÅGA TOR OCH HANNA
Jag har hamnat i ett lugn, fast jobb, beslutsamhet i relation och orädsla för sonens framtid (tack vare er i ett tidigare inlägg). Jag gör inget annat än åker och jobbar och åker hem, umgås sällan med vänner (även med exet som vän). Ser fram emot min framtid med andra kärleksrelationer och äventyr...men det ser så långt borta ut...jag orkar inte komma igång med mig själv. Jag vill inget...tycker det mesta är jobbigt ansträngande och trivs framför tv-serier. Gått lite i ide känslomässigt, känner inget och det stör mig inte. Hur länge kommer det att pågå. Sommaren och semester ger mig bara ångest. Vet inte varför Mvh
A
Svar: Tack för återkopplingen – det är väldigt skönt att veta att det vi gör får den effekt vi hoppas på och verkligen hjälper människor.
Att du känner som du gör är för att dels beroende på var du är i livet men faktiskt i första hand på att i denna föränderliga och, som vi upplever det farliga, värld är förändring farligt och stabilitet och säkerhet den största lyxen.
Ingenting riskeras av att se på en Netflixfilm.
Ingenting hjärta krossas av att inte söka kärleken och ingen semesterresa är så fri från bekymmer som den som aldrig blev av.
Just nu är du långt ifrån ensam att se världen så och just nu och fram till sommaren kanske det inte ens är en dålig idé.
Men i en värld som är trygg som vore den invirad i bubbelplast så börjar alla förändringar strax bli mer och mer hotfulla och det gäller även de förändringar som sker vare sig vi vill det eller inte. Som att barnen blir större och man själv äldre och vänder man sig bort från alla förändringar kommer till och med de sakerna att bli oöverskådligt skrämmande ganska snart.
På det så är förändring det som sporrar oss och får vår tro, vilja och fantasi att utvecklas.
Det är som att vara nyförälskad – man ser inte fram mot intima romantiska möten, långa promenader med samtal om allt mellan himmel och jord eller ens fantastiskt sex. Eftersom förhållandet är så nytt vet man ju faktiskt inte om något av det där är sant – nej det som vi ser fram emot är förhoppningen och förväntan om allt det jag just räknade upp.
Man är faktiskt i den allra första början mer förälskad i förälskelsen än i personen man har hängt upp sina känslor på.
Vore det inte så skulle alla andra och tredje dejter vara hysteriskt långtråkiga transportsträckor till ett förutbestämt resultat. Vore det inte så skulle man lätt kunna ersätta Tinder med ett CV och ett utdrag ur belastningsregistret.
Just nu mår du bra i din trygga bubbla men ganska snart kommer tryggheten inte längre vara en varm filt på en kall dag utan en tvångströja av inbillade hot och hinder som stoppar dig från att känna och uppleva.
Bara därför är det värt att bryta skalet för det är ditt liv och du har rätt att få uppleva det på dina villkor – inte skrämma dig själv till en mindre tillvaro bara för att den är trygg.
Livet är en berg- och dalbana för alla och för de allra flesta är det precis som på ett nöjesfält. När resan är slut är man på samma ställe som man började. Men skillnaden mellan den som åkte och den som väntade på perrongen är inte hur långt man kommit utan vad man upplevt på vägen dig.
I ditt fall finns det betydligt många fler skratt än skrik i framtiden men för att få dem krävs det att du kliver av perrongen och hoppar på åkattraktionen. Det betyder inte att du ska göra det idag eller att du ska tvinga dig till att boka en semester du inte vill ha. Men det betyder att du måste välja någonting att börja med. Det kan vara vad som helst och det bör vara något du antingen gillat förr eller du alltid velat testa. Om det är en lång ridtur, ett besök på ett spa en middag med vänner eller att testa fallskärmshoppning spelar ingen roll, det viktiga är at det är någonting och att det är din sak för din skull.
Och som sagt – du behöver inte (och ska faktiskt inte ens) testa detta nu men du ska göra det snart för hoppet behöver alltid vara större än misströstan för annars förlorar livet sakta sin mening.
Du har ett stort liv framför dig och det vore syn om du missade det för att det finns risker för motgångar mitt i havet av livschanser.
Men, som sagt, om du tar en paus med självutvecklingen några veckor till skadar inte det heller.
Comments