Alla drömmer!

Vare sig du minns dina drömmar när du vaknar eller inte så drömmer du varje gång du sover. Under perioder av djupsömn drömmer du intensivt och men oftast väldigt korta och upphackade drömmar medan du har mer fantasifulla och utförliga drömmar under drömsömnen som ligger närmare vakenhet.

Skälen till att man drömmer och vad drömmarna betyder varierar men alla drömmar har en innebörd och alla drömmar går att tolka.

I den här och alla andra artiklar kommer jag ta upp olika aspekter av drömmande, drömtydning och hur drömmande sitter ihop med vår vakna, vardagliga tillvaro. En del artiklar kommer också vara mer direkt inriktade på hur du kan förstå och tolka dina och andras drömmar.

Drömvävens natur

Allt du kommer läsa på den här sidan baserar sig på den forskning och de iakttagelser, anekdoter och berättelser som finns om drömmar, dess ursprung och betydelse. Från bibelns berättelse om Josefs tolkningar av faraos drömmar över antikens och renässansens tänkares insikter till Freuds och Jungs arbeten hela vägen till de stora dröm- och sömnstudier som gjorts under 1900 och 2000 talen samt den moderna forskningens insikter i hjärnans funktioner ger alla pusselbitar till hur drömmar fungerar och hur de kan och bör tolkas.

Men många av de senaste studierna koncentrerar sig helt på tekniska funktioner och inte det undermedvetna medan de äldre arbetena struntar i det fysiska helt och i stället ensidigt fokuserar på det undermedvetna. Det gör att det finns en hel del luckor och motsättningar i det tillgängliga kunskapsmaterialet som måste överbryggas.

I mitt fall består bryggan av de erfarenheter jag gjort när jag tolkat tusentals drömmar under 25 år som drömtydare och vägt mina tolkningar mot all tillgänglig information. Det viktigaste för mig är vad drömmarna betyder även om det ibland krockar med det vi idag anser oss veta om hur kroppen och hjärnan fungerar.

Vad drömmar består av

Sömn är inte bara vila, vissa kroppsfunktioner fungerar bättre under natten då de inte behöver konkurrera med muskler, balanssinne, matsmältning och allt annat du nyttjar under dina vakna timmar. Till exempel fungerar njurarna bäst när du sover och immunförsvaret får en möjlighet att arbeta på ett annat sätt än när du är vaken. Många skador läker bättre medan du sover och inte bara för att du ligger still utan också för att kroppen kan lägga mer energi på läkandet när allt annat i kroppen ”står stilla”.

En annan viktig sak som sker medan du sover är att hjärnan ”provkör” många av kroppens system. Nervsignaler skickas ut till muskler och musklerna skickar ”svarssignaler” tillbaka. Blodtrycket, hjärtrytm, andning, allt gås igenom, kontrolleras och registreras och alla de här processerna sker i din hjärna medan du sover. Kroppen har till och med en ”muskelblockerare” som kopplas på när du sover så att du inte sparkar och slår kring dig i sömnen när hjärnan gör sitt underhållsarbete.

Under natten sker också en omlagring av dina minnen. Det som hänt under dagen flyttas från korttidsminnet och lagras i mellan och långtidsminnet. Men de lagras inte bara, de jämförs och blandas med dina tidigare minnen. Den processen är oerhört viktig eftersom det är den som gör att våra kunskaper och erfarenheter växer då erfarenhet huvudsakligen består av vår samlade bild av resultatet av våra tidigare handlingar.

Exempel: Du blir tvungen att välja en annan väg till jobbet på grund av ett vägarbete och trots att resan tog lite längre tid var det mycket lugnare trafik än på din vanliga väg. Under natten lagras det minnet tillsammans med de hundratals upplevelser av din ”vanliga” väg du har. Nästa dag kommer du med all sannolikhet välja din ”vanliga” väg MEN om det råkar vara tätare trafik än vanligt har tröskeln för att du väljer den ”nya” vägen sänkts eftersom du nu ”vet” att den är trevlig och hur lång tid den tar.

Skulle du däremot haft en enda otrevlig incident på den nya vägen, säg att en hund sprang ut framför bilen och du för ett ögonblick trodde att du skulle kära på den, kommer tröskeln istället höjts. Chansen att du väljer den nya vägen blir därför mindre även om trafiken på din vanliga väg är så tung att du skulle spara mycket tid på att välja den ”nya” vägen.

Allt det som händer i kroppen och hjärnan måste processas och det gör att trots att du sover så arbetar din hjärna och eftersom våra kroppar är smarta och den snabbaste ”processorn” i hjärnan, den del som tolkar våra sinnesintryck och då framförallt våra synintryck, är oanvänd medan vi sover är det den som används för att styra och tolka ”nattarbetet”.

En bieffekt av det är våra drömmar eftersom alla de intryck, minnen och funktioner som körs under natten körs rakt genom vår ”bildprocessor”. Allt som händer i din kropp omvandlas alltså i första hand till bilder som ditt sovande jag uppfattar som upplevelser – drömmar.

Även de andra sinnena spelar in och märks i drömmarna men av skäl som vi kommer gå in på i andra artiklar är det ovanligare och fungerar oftast som ett komplement till dina synbaserade drömmar.

Som du förstår innebär det här att alla saker du upplevt under dagen i samklang med dina tidigare minnen och erfarenheter kombinerat med allt som sker i din kropp medan du sover utgör stommen för dina drömmar. Låter det som en hel del? Det är ändå inte allt för till det kommer också dina förväntningar och farhågor för framtiden, sånt som stressar dig och sånt som lockar för även dina behov, drifter och misstankar bearbetas medan du sover och påverkar hur du drömmer och vad du drömmer om.

 

Så hur tolkar man att detta?

Givet allt detta skulle man kunna tro att det är svårt att tolka drömmar men lyckligtvis vill vårt undermedvetna att vi ska kunna förstå våra drömmar.  så om man bara lär sig tyda mönstren är det lätt att förstå och tolka drömmar, ens egna så väl som andras.

Om detta kan du läsa mer i de andra artiklarna.